Om Mullsjö

Mullsjö idag

Idag, 2018, bor ca 115 personer i byn och de fritidsboende är fler än 30. De flesta bor på den västra sidan av sjön. På den östra stranden ligger badplatsen, sommarstugor samt några permanenta bostäder. I byn finns ett tiotal företag. Många i byn är skogsägare. Det finns idag en mjölkbonde som brukar det mesta av byns mark. Förskoleverksamhet och grundskola t o m årskurs 6, finns i grannbyn Gräsmyr 8 km bort. De sista tre åren i grundskolan ges i Nordmaling. I Gräsmyr finns ICA Gräsmyr bensin och livs. Bredband via fiber finns i de flesta fastigheterna i byn. Mullsjö ligger i landskapet Ångermanland och i Västerbottens län.

Lyssna på berättelser från Mullsjö

Historiska berättelser

Mullsjö historia, nära i tiden

Under flera sekler har jord- och skogsbruk varit huvudnäringen i byn. Men tiderna har förändrats. Idag har byn bara en mjölkbonde som har en relativt nybyggd ladugård med utrymme för 100 kor. Han arrenderar större delen av byns åkerjord som därigenom hindras att växa igen.
Det fanns en 6-årig folkskola i Mullsjö fram till 1958. Då lades skolan ned. Men det lilla berg som ligger strax norr om den före detta skolbyggnaden kallas fortfarande skolberget. Den gamla skolan användes som byalokal men brandhärjades 1969. En ny bygdegård byggdes 1970 där EFS hade övervåningen och nedre våningen var byalokal. Sedan några år disponeras hela fastigheten av Mullsjö Bygdegårdsförening. Fastigheten ägs av Mullsjö byamän.

För den som vill veta mer om Mullsjö rekommenderas det historiska sammandrag Gunnel Ahlgren sammanställt av Ernst Johanssons historieskrivning. Ernst Johansson berättar om folkmyter, svagåren, införandet av Laga skifte, det religiösa livet med bönpräst försångare och symöten. Han berättar också anekdoter om Mullsjös egen ”Monarken av Östern”. Han lämnar uppgifter om byns invånare med namn, födelse- och dödsdata, giftermål och barn. Vi får följa innehavarna av de tre grundhemmanen bakåt i tiden.

Mullsjö historia, 1400- och 1500-talet

Mullsjö, Gräsmyr och Hörnsjö hörde ursprungligen till Umeå socken. När Nordmaling blev egen socken 1480 fick de tre byarna kyrkrätt i Nordmaling, men de hade ändå sin tingsrätt kvar i Umeå. Inte förrän 1572 skedde den slutliga överföringen till Nordmaling. De tidigast kända mullsjöborna är Per Görnisson och Jon Michelsson vilka förekommer i 1539 års skattelängd. Därefter kommer sörköraren Olof Jonsson som 1542 erlade 1 mark i köpmans-pengar för att få resa till Stockholm och Uppsala med handelsvaror. Under den västerbottniska tiden skattade mullsjöborna efter pundland och spannland, men efter 1572 gällde det ångermanländska selandstalet. De första husen i Mullsjö låg sannolikt i närheten av dagens byagård.

Mullsjö historia, 1600- och 1700-talet

Under 1600-talet med ofred och den så kallade lilla istiden drabbades Mullsjö mycket hårt. Byn var helt öde i 5 års tid. Några finnar upptog så småningom ödehemmanen. Under 1700-talet kom fred och återuppbyggnad för byn och nya släkter flyttade in.

I Mullsjö föddes 1715 Anders Olsson, en duktig konstsnickare som bl a gjort en predikostol till kyrkan i Nordmaling och kyrkoinredningar i norra Ångermanland. Han kom att kallas Träbiskopen i Lakamark eftersom hans familj så småningom bosatte sig i Lakamark. På 1740-talet hade byn en såg vid Hörneån, 5 km från byn. Den omtalas också 1792.

1800-tal

Mullsjöborna fortsatte såga även på 1800-talet. Byamännen byggde en ramsåg i mitten av seklet. Den drevs av vattenkraft och placerades vid Ängerån, ungefär där landsvägsbron ligger idag. Sjön var mycket större på den tiden, men trots det var det bara på försommaren som kraften från forsen räckte till att driva sågen. De handlingskraftiga byamännen byggde även en generator som gav ström. Sjön sänktes sedan på 1920-talet och det var slut på användandet av vattenkraft.

Som kuriosa kan nämnas att det finns en tapet kallad Mullsjötapeten. Tapetstockarna återfanns i Rudolf Nilssons hem av Evert Larsson från Hössjö och finns numera på Västerbottens museum.

Ernst Johansson, som levde mellan 1903-1976, gjorde sin historieskrivning åren 1965-1972. Den heter ”Mullsjö by i Nordmalings socken”, och finns att låna på bl.a. Nordmalings bibliotek.

Ovanstående historieskrivning bygger på material från Hillevi Norén.

En avskrift av originalboken om ”Laga skifte öfer Mullsjö by”, som gjorts av Sven Helgesson 1997, finns till försäljning hos Torgny Norén, tfn 0930-72007.